Vresig blir glad blir besviken

För ett par veckor sedan skrev jag om den lilla kaninens äventyr i den nya boken Löss! En annan bilderbokskaraktär jag gillar skarpt är Herr Kattzon, den lite vresiga katten som i den första boken till slut blir bästa vän med sin matte. Nu har bok nummer två kommit; Herr Kattzon och Lilla Morrhår. Herr Kattzons matte har en överaskning till sin älskade katt, men Herr Kattzon blir väldigt besviken när han får veta vad det är: En kattunge! Lilla Morrhår är inte alls så söt och snäll som matte tror, och det är Herr Kattzon som får skulden för allt. Herr Kattzon vill att allt ska vara som förut, när han och matte hade det så bra! Hur ska han lösa det? Är Lilla Morrhår verkligen elak på riktigt?

Jag gillar verkligen berättelsen, bilderna som kan ta upp ett helt uppslag och texten som snirklar sig över sidorna, ibland upp och ner. Andra boken om Herr Kattzon heter alltså Herr Kattzon och Lilla Morrhår och har precis kommit till biblioteket!

/Julia

Svårt att andas-sorgligt

Tänk att du en helt vanlig dag sätter dig i bilen tillsammans med din mamma, pappa och lillebror. Ni ska åka på en rolig utflykt. Vädret är ganska tråkigt med snö och blask. I bilen småbråkar ni om vilken radiokanal ni ska lyssna på.

Sen kommer en smäll.

Smällen är en annan bil som kraschar rakt in i bilen du och din familj sitter i. Hela din familj dör utom du.

Det är precis vad som händer Mia i boken Om jag stannar av Gayle Forman. Efter kraschen hamnar Mia i ett slags limboläge där hennes riktiga kropp är i koma och körs till sjukhus. Den andra Mia blir en "ande" som iakttar allt som händer.

Till sjukhuset kommer farmor, farfar, bästa vännen Kim och pojkvännen Adam. Att utifrån betrakta dem och sig själv minns Mia sitt liv, hur det har varit och hon ställs här inför det svåra valet om hon ska stanna kvar i den verkliga världen eller släppa taget och dö.

Låter det sorgligt? Det är det.

Men låt inte det hindra dig från att läsa boken! För den är underbar.

/Sofia

En fjantig dinosaurie?

Böcker som handlar om dinosaurier står högt i kurs på biblioteket. Det är väl allmänt känt att i princip varje unge går igenom en dinosauriefas där de slukar allt om dinosaurier. En riktigt fin bilderbok om dessa fascinerande urtidsdjur är Tyrannosaurus fjant av brittiska barnboksförfattaren Julia Donaldson. Historien liknar Den fula ankungen, fast med dinosaurier och på rim. Ett ägg med en växtätande dinosaurie råkar hamna bland äggen i ett tyarannosaurusbo. När äggen kläcks är en av ungarna helt olik de andra. Medan tyrannosaurusungarna skriker efter jakt och kött, vill den udda dinosaurieungen inte alls följa med ut och jaga eller äta kött. Så får han smeknamnet Tyrannosaurus Fjant av sina syskon. Boken rymmer en hel del bra uppslag till samtal om utanförskap och mod. Bilderna, av David Roberts, är helt underbara . Av någon anledning finns boken nästan inte att få tag i i Sverige, trots att Julia Donaldson har skrivit flera böcker som är väldigt populära i Sverige. Bland annat böckerna om Gruffalon, som Lennart Hellsing har översatt. Inte ens en bild på den svenska översättningen av boken gick att hitta, så det fick bli med den engelska titeln istället.
/Linn

100 möjligheter och lite igenkänning

Två nya böcker till föräldrahyllan.

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 är en färgglad liten bok som ger konstruktiva råd och insikter till alla som vill undvika könsstereotyper i barnuppfostran. Det handlar om kläder, om hur vi pratar, och om vad vi gör. Innehållsrik och konkret. Det känns som att författarna lyckats samla åratal av genusforskning och erfarenheter och få in alltihop i denna lilla bok. Ryms i en vanlig jackficka.

Varje dag man inte köper pizza är en seger är en samling Berglinare som på något sätt handlar om familjeliv eller generationskonflikter. Stundtals skojig med en hel del igenkänning.

Ryms i en något större jackficka.

/Mattias K

Den förlorade symbolen

I morse såg jag en intervju med författaren Dan Brown, som bland annat skrivit Da Vinci-koden, som de flesta säkert känner till. Brown har knappt ställt upp på någon intervju sedan han slog igenom, utan har i princip bara gett en intervju sedan Da Vinci-koden kom. I denna intervjun pratade han om nervositeten han kände inför släppet av hans senaste bok Den förlorade symbolen, som är uppföljaren till Da Vinci-koden.

Browns böcker har fått blandad kritik, men han menar att han skriver för läsarna, inte för kritikerna, och då Da Vinci-koden har lästs av ca 80 miljoner människor är han nog väldigt nöjd med det. Den förlorade symbolen finns nu på biblioteken i Huddinge!

/Julia

Waltz with Bashir

Jag såg en otäck men väldigt bra dokumentärfilm häromdagen. Den heter Waltz with Bashir och handlar om kriget i Libanon under 1980-talet. Det speciella med den här dokumentären är att den är animerad. Filmen skildrar regissören Ari Folmans hemska minnen av kriget då han var soldat.

I filmens början samtalar Ari med en vän om kriget i Libanon på 80-talet och inser att han inte kommer ihåg särskilt mycket från den tiden. Han besöker sina tidigare armékolleger och ber dem berätta om sina upplevelser. Sakta börjar minnena komma tillbaka till Ari och han minns också en massaker på palestinier som han och hans soldatkolleger passivt bevittnade.

Varför väljer man att animera en dokumentär om kriget i Libanon, kanske ni tänker. Enligt mig är det ett lysande grepp. Animationerna ger en frihet att skildra drömska sekvenser eller scener som hade varit alltför svåra och krävande att filma på riktigt. Dessutom inser jag under filmens gång att de animerade bilderna, paradoxalt nog, är mer träffande och berör mig mer än vad det hade gjort om bilderna var verkliga.

Se filmen! Den finns på Huvudbiblioteket.

Apropå animerad dokumentärfilm, kolla även in kortfilmen Slavar som just nu ligger ute på Svt play. Det är en intervju med två barn, Abuk och Machiek, som liksom tusentals andra människor kidnappats av regeringsmilisen i Sudan för att utnyttjas som slavar. Filmen ligger ute till den 13 november!

/Linn

Det postdigitala manifestet

Läser just nu Rasmus Fleischers (nätpirat och doktorand i samtidshistoria) bok Det postdigitala manifestet.

Boken diskuterar musikens förutsättningar i "en postdigital värld", där i princip all musik finns tillgänglig ett musklick bort.

Särskilt intressant tycker jag det blir när Rasmus jämför dagens musiklyssnande med den som fanns innan digitalisering av musik blev vanlig.

När musik endast fanns på CD och vinyl var den som var musikintresserad hela tiden tvungen att göra aktiva val mellan olika skivor och musiktyper, vilket givetvis skapade ett annat - mera personligt? - förhållande till musiken.

En bok som väcker diskussion!

/Mattias J